Regler för obemannad försäljning av samlarkort och boosterpaket

Den svåra frågan: är ett slumpmässigt boosterpaket ett lotteri?

Vi kan inte svara ja och vi kan inte svara nej, och den som säger sig kunna det bör ombes visa källan. Nedan står först vad lagen faktiskt säger, sedan vad som talar för respektive emot att spellagen skulle vara tillämplig, och sist vad som saknas för att frågan ska gå att stänga.

Det som är bindande lag

Spellagen (2018:1138) gäller enligt 1 kap. 1 § spel om pengar och andra vinster med ett värde i pengar. Med spel avses lotteri, vadhållning, kombinationsspel och pyramidspel (2 kap. 1 §). Ett lotteri definieras i 2 kap. 3 § 11 som en aktivitet där deltagarna har en chans att vinna ett pris och där sannolikheten att vinna beror på slumpen. En insats är enligt samma paragraf, punkt 5, en betalning för att få delta i ett spel. För att tillhandahålla spel enligt lagen krävs licens (3 kap. 3 §), men licens krävs inte för spel där deltagande inte kräver betalning av en insats (3 kap. 4 § 1). Att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i spel utan nödvändig licens är inte tillåtet (3 kap. 7 §), och både tillhandahållande och främjande är straffbelagt i 19 kap. 1 och 2 §§. Licenspliktigt spel får inte tillhandahållas någon som är under 18 år (14 kap. 2 §).

Lagen innehåller dessutom ett begrepp som ligger obekvämt nära en fysisk maskin: varuspelsautomat, som i 2 kap. 3 § 19 definieras som en automat som betalar ut vinst i form av varor och där sannolikheten att vinna helt eller delvis beror på slumpen. Licens för spel på varuspelsautomater kan enligt 9 kap. 3 § bara ges under snäva förutsättningar, bland annat att spelet tillhandahålls i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande. Vi har inte hittat någon källa som tillämpar det begreppet på en ordinär varuautomat som säljer förpackade varor, och vi påstår inte att det gör det. Men definitionens ordalydelse är ett av skälen till att frågan inte kan viftas bort.

Det som talar för att spellagen skulle kunna vara tillämplig

Ordalydelsen i 2 kap. 3 § 11 innehåller inget krav på att någon deltagare ska gå tomhänt därifrån. Kunden betalar, utfallet beror på slumpen, och ett ovanligt kort har ett faktiskt värde i pengar på andrahandsmarknaden — vilket är precis det rekvisit i 1 kap. 1 § som ofta fäller avgörandet i den pågående diskussionen om slumpmässigt innehåll. Spelinspektionen skriver på sin sida om skinbetting att lotteriliknande moment i datorspel och appar förekommer, och att en vinst kan bestå i föremål som betraktas som samlarobjekt och kan vara värda betydande belopp. För virtuella föremål är själva penningvärdet ofta det som är omtvistat. För fysiska samlarkort är det inte omtvistat alls: de säljs vidare för pengar. Till det kommer att propositionen till spellagen (prop. 2017/18:220) anger att ett spel ska bedömas utifrån dess allmänna karaktär. En maskin som säljs in på chansen att hitta något ovanligt har en annan allmän karaktär än en maskin som säljer kort.

Det som talar för att det är en vanlig varuförsäljning

Det starkaste argumentet är att ingen köpare förlorar sin insats. Var och en som betalar får ut en förseglad förpackning med det antal kort som anges på den. Skillnaden mellan köpare ligger i andrahandsvärdet på innehållet, inte i om man fick något eller inte. Spelinspektionen har i sitt rättsliga ställningstagande om insats enligt 3 kap. 4 § 1 spellagen, publicerat 2025-04-15, uttalat att om priset för en ordinarie vara inte har påverkats av ett medföljande lotteri har ingen förmögenhetsöverföring skett mellan parterna avseende lotteriet — kunden har i stället betalat ett marknadsmässigt pris för varan och kan då inte anses riskera att förlora något. Resonemanget gäller lotter som följer med ett varuköp och inte varor som i sig har slumpmässigt innehåll, men principen är densamma: har kunden fått en vara till marknadspris är betalningen ett pris, inte en insats. Propositionen anger vidare att begreppet spel inte bör omfatta sällskaps- eller datorspel eller spel i allmänhet, utan sådant riskfyllt spel om pengar som sker med insatser från deltagarna.

Ytterligare en omständighet pekar åt samma håll. Spelmarknadsutredningen redovisar i slutbetänkandet SOU 2020:77 att Konsumentverket och Spelinspektionen ansett att spellagen framför allt kan vara tillämplig om utfallet av en vinst har ett ekonomiskt värde som med spelutvecklarens medverkan kan omsättas i den verkliga världen, medan en vinst som omsätts i den verkliga världen utan spelutvecklarens medverkan inte bör innebära att spellagen är tillämplig. Uttalandet gäller datorspel, men om samma resonemang förs över på en fysisk automat är iakttagelsen att den som säljer ett förseglat paket inte medverkar i någon vidareförsäljning av innehållet. Utredningen tillade att den varken haft i uppdrag eller tillräckliga förutsättningar att belysa alla aspekter av frågan, och att spellagen i vart fall inte är en lämplig hemvist för regler om lotteriliknande inslag. Det är alltså en utredning, inte gällande rätt.

Vad som saknas — och vad ni bör göra åt det

Det som saknas är ett svar på exakt den här frågan. Spelinspektionens publicerade material om slumpmässigt betalinnehåll handlar om virtuella föremål i datorspel, inte om förpackade varor i en fysisk maskin. Vi har inte hittat något rättsligt ställningstagande, något beslut eller någon vägledning som prövar fysiska samlarkort, och vi har inte hittat något förbud heller. Att ingen har sagt nej är inte samma sak som att någon har sagt ja. Eftersom felbedömningen är straffsanktionerad i 19 kap. spellagen — och eftersom straffbestämmelsen om främjande i 19 kap. 2 § kan aktualiseras för fler än den som äger maskinen — är detta en fråga att få skriftligt besvarad innan installation. Spelinspektionen är den myndighet som prövar licensfrågor enligt lagen, och en jurist med spelrättslig inriktning kan lämna en bedömning för just ert upplägg. Kostnaden för den bedömningen är låg jämfört med att behöva plocka bort en maskin i efterhand.

Är ett boosterpaket med slumpmässigt innehåll ett lotteri enligt spellagen?

Frågan är inte avgjord, och vi har inte hittat något svenskt avgörande, rättsligt ställningstagande eller myndighetsvägledning som besvarar den för fysiska samlarkort sålda ur en automat. Med lotteri avses enligt spellagen (2018:1138) en aktivitet där deltagarna har en chans att vinna ett pris och där sannolikheten att vinna beror på slumpen (2 kap. 3 § 11), och lagen gäller spel om pengar och andra vinster med ett värde i pengar (1 kap. 1 §). Att betala för ett förseglat paket vars innehåll avgörs av slumpen ligger språkligt nära den definitionen. Samtidigt får varje köpare en vara av det slag och den mängd som utlovats — det finns ingen grupp som betalar och får ingenting tillbaka, vilket är själva kärnan i ett lotteri. Vilken av de två läsningarna som är den riktiga har såvitt vi har kunnat kontrollera aldrig prövats i Sverige för fysiska samlarkort. Vi säger därför varken att sådana automater är tillåtna eller att de är förbjudna. Det är en fråga att ställa till Spelinspektionen eller en jurist innan automaten sätts upp, inte efteråt.

Finns det någon åldersgräns för att köpa samlarkort ur en automat?

Nej — det finns ingen lagstadgad åldersgräns för att köpa samlarkort eller boosterpaket i Sverige, och spellagens 18-årsgräns gäller licenspliktigt spel (14 kap. 2 § spellagen), inte varuköp. Det betyder inte att kundens ålder saknar betydelse. Den som är under arton år är omyndig och får enligt 9 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381) inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser i vidare mån än vad som följer av lag eller av villkor vid förvärv genom gåva. Undantagen är praktiskt viktiga: den som fyllt sexton år råder själv över vad han eller hon förvärvat genom eget arbete (9 kap. 3 §), och egendom som getts i gåva med villkor att den underårige själv ska få råda över den behandlas på motsvarande sätt (9 kap. 4 §). Blir ett avtal som en underårig ingått utan nödvändigt samtycke inte gällande, ska var och en bära åter vad han eller hon tagit emot (9 kap. 7 §). För er som driver platsen betyder det i praktiken att en diskussion om ett köp som ett barn gjort ur automaten landar hos säljaren. En frivillig åldersmärkning, ett tak för hur mycket som kan köpas i följd och en tydlig avsändare på maskinen är rimliga åtgärder — men de är affärsbeslut, inte lagkrav.

Vilka regler gäller för marknadsföring av en automat som barn handlar ur?

Det är alltid otillbörligt att i en annons direkt uppmana barn att köpa, eller att övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa de utannonserade produkterna åt dem — och den regeln är bindande i Sverige. Den står som punkt 28 i den direktivbilaga som enligt 4 § marknadsföringslagen (2008:486) ska gälla som lag här, publicerad i tillkännagivande (2022:658). Punkten ligger under rubriken Aggressiva affärsmetoder, och enligt 7 § marknadsföringslagen är sådan marknadsföring som anges i punkterna 24–31 alltid att anse som otillbörlig. Det görs alltså ingen prövning av om just er skylt påverkade något köpbeslut. Utöver den punkten gäller de allmänna reglerna: marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed (5 §), och marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed är otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut (6 §). Konsumentverket har vägledning om hur marknadsföring som når barn bör utformas, bland annat om att aldrig utnyttja att barn utifrån sin ålder och naturliga godtrogenhet är särskilt sårbara. Den vägledningen beskriver myndighetens uppfattning och är inte bindande på samma sätt som direktivbilagan. Skillnaden är värd att hålla isär när ni utformar skyltning, dekaler och kampanjer kring automaten.

Har kunden ångerrätt på ett köp ur en automat?

Nej — ångerrätten gäller inte för köp ur en automat, eftersom lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler uttryckligen inte tillämpas på avtal som ingås med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal (2 kap. 1 a § första stycket 3). Undantaget är uttryckligt i lagtexten och gäller oavsett vad automaten säljer. Att ångerrätten inte gäller betyder däremot inte att köpet är oreglerat. Konsumentköplagen (2022:260) gäller köp av varor där köparen är konsument och säljaren näringsidkare (1 kap. 1 §), och den ger kunden rätt att göra påföljder gällande vid fel i varan och vid dröjsmål. Ett förseglat paket som innehåller färre kort än vad förpackningen anger, eller som är skadat, är en fråga om fel i varan. Att innehållet blev mindre värt än kunden hoppades är däremot normalt inte ett fel, eftersom slumpmässigt innehåll är en egenskap hos varan som köparen känner till på förhand.

Vad kan kunden göra om automaten tar betalt men inte lämnar ut varan?

Kunden kan kräva att köpet fullgörs eller häva köpet och få pengarna tillbaka, eftersom en automat som har tagit betalt utan att lämna ut varan innebär att säljaren är i dröjsmål enligt 3 kap. 1 § konsumentköplagen (2022:260). Vid dröjsmål får konsumenten hålla inne betalningen och välja mellan att kräva att köpet fullgörs och att häva det (3 kap. 2 §). Rätten att häva finns bland annat när dröjsmålet är av väsentlig betydelse för konsumenten eller när näringsidkaren meddelar att varan inte kommer att lämnas (3 kap. 5 §), och konsumenten kan dessutom kräva skadestånd. Rätten att hålla inne betalningen har begränsad praktisk betydelse när pengarna redan är dragna från kortet — det som återstår är hävning och återbetalning. Allt detta faller på en enda förutsättning: att kunden kan se vem säljaren är och hur denne nås. Namn, organisationsnummer och en kontaktväg på automatens front är därför den enskilt viktigaste praktiska åtgärden, och något som bör vara reglerat i avtalet mellan er och leverantören innan maskinen sätts i drift.

Vem bär ansvaret — den som driver platsen eller leverantören som fyller på automaten?

Säljaransvaret bär den som faktiskt säljer varorna, och i ett leverantörsdrivet upplägg är det normalt leverantören som är säljare medan ni som driver platsen upplåter en yta — men det är avtalet, inte vem som äger lokalen, som avgör. Konsumentköplagens skyldigheter följer säljaren, och det är säljaren som ska stå för fel, dröjsmål och återbetalning. Köper ni in sortimentet själva och fyller på automaten i egen regi är det ni som är säljare, med allt vad det innebär. Spelrättsligt är bilden en annan och mindre bekväm. Skulle ett upplägg bedömas som licenspliktigt spel träffar spellagen inte bara den som tillhandahåller spelet: enligt 3 kap. 7 § spellagen (2018:1138) är det inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i otillåtet spel eller spel som tillhandahålls utan nödvändig licens, och 19 kap. 1 och 2 §§ innehåller straffbestämmelser för både tillhandahållande och främjande. Om att upplåta en yta åt någon annans automat skulle räknas som ett sådant främjande är inte prövat, men konstruktionen är skäl nog att inte behandla den spelrättsliga frågan som enbart leverantörens angelägenhet. Den bör vara utredd innan automaten kommer in genom dörren, och svaret bör finnas skriftligt.

Fastställt, öppet och källa — sammanfattning

Tabellen nedan skiljer på tre nivåer som ofta blandas ihop: bindande lagtext, vad en myndighet har uttalat som sin uppfattning, och vad som fortfarande är obesvarat. Bara den första nivån är gällande rätt. Myndighetsvägledning beskriver hur en myndighet ser på en fråga och kan ändras utan att lagen ändras. En öppen fråga är precis det — öppen, och spelfrågan är inte den enda öppna frågan i automatbranschen; en sammanställning av regelläget per varugrupp visar vilka andra frågor som på samma sätt fortfarande saknar ett fastställt svar, bland annat om alkoholservering i ett allmänt utrymme.

Vem bär vilket ansvar — platsen eller leverantören

Utgångspunkten är att ansvaret följer den som faktiskt säljer, inte den som upplåter en yta. I leverantörsdrivna upplägg är det normalt leverantören som är säljare och därmed bär konsumentköplagens skyldigheter. Undantaget är den spelrättsliga frågan, som till sin konstruktion kan träffa fler än säljaren, och marknadsföringen, där båda parter kan ha eget material på och kring maskinen. Var gränsen går för er automat avgörs av avtalet, inte av den här tabellen.

Tre punkter är värda att skriva in i avtalet innan maskinen sätts i drift: vem som är säljare mot kunden, vem som svarar för att den spelrättsliga frågan är utredd, och vems kontaktuppgifter som sitter på automatens front. Ska ni begära offert kan ni beskriva upplägget i offertförfrågan så följer frågorna med till leverantören.

Källor

Vi länkar bara till primärkällor vi har läst: författningstext hos Regeringskansliets rättsdatabaser, förarbeten och utredningar hos Sveriges riksdag samt Spelinspektionens och Konsumentverkets egna publicerade sidor. Statusen står efter varje källa. Författningstext är bindande. Ett rättsligt ställningstagande redovisar en myndighets uppfattning och binder inte en domstol. Förarbeten och utredningar är tolkningsstöd respektive underlag, inte gällande rätt. Reglerna ändras — kontrollera alltid det aktuella läget innan ni fattar beslut.

• Spellag (2018:1138) — Regeringskansliets rättsdatabaser — bindande lag
• Marknadsföringslag (2008:486) — Regeringskansliets rättsdatabaser — bindande lag
• Tillkännagivande (2022:658) enligt marknadsföringslagen (2008:486) — direktivbilagan med punkt 28 — Regeringskansliets rättsdatabaser — bindande
• Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler — Regeringskansliets rättsdatabaser — bindande lag
• Konsumentköplag (2022:260) — Regeringskansliets rättsdatabaser — bindande lag
• Föräldrabalk (1949:381) — Regeringskansliets rättsdatabaser — bindande lag
• Insats enligt 3 kap. 4 § 1 spellagen, rättsligt ställningstagande publicerat 2025-04-15 — Spelinspektionen — myndighetens uppfattning, inte bindande
• Skinbetting, skin-gambling — om lotteriliknande moment och slumpmässigt innehåll — Spelinspektionen — myndighetsinformation, inte bindande
• Marknadsföring till barn — regler för företag — Konsumentverket — vägledning, inte bindande
• Proposition 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad — Sveriges riksdag — förarbete, tolkningsstöd
• SOU 2020:77 Ökat skydd och stärkt reglering på den omreglerade spelmarknaden, kapitel 17 — Sveriges riksdag — utredning, inte gällande rätt

Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning

Innehållet på den här sidan är allmän information sammanställd från offentliga källor. Det är inte juridisk rådgivning för er verksamhet och kan inte läggas till grund för beslut om att sätta upp en automat. Den centrala frågan — om försäljning av förpackade varor med slumpmässigt innehåll omfattas av spellagen — är enligt vår genomgång inte avgjord, och vi tar inte ställning i den. Inhämta en bedömning från Spelinspektionen eller en jurist innan ni installerar. Kuruto AB säljer, äger, levererar, installerar, fyller på, servar och prissätter inga automater, håller inga tillstånd åt er och tar inget ansvar för hur reglerna tillämpas på er anläggning. Vi förmedlar er förfrågan till etablerade leverantörer som kan lämna offert, och kan få ersättning från leverantören om förfrågan leder till en affär.

Frågor

Har ni frågor om innehållet på den här sidan, eller har vi missat en källa som besvarar lotterifrågan? Mejla info@tcgautomat.se — vi rättar gärna.